bilder
Frågestund ;)
Resultatet från SKK
hundiskursis ;)
Veckans sjukdom- Sår på hornhinnan
Ytliga sår
Ytliga skador på hornhinnan till följd av ett yttre våld, som t.ex. om hornhinnan skrapats av ett trubbigt föremål, läker som regel på några dygn. Men tills dess så gör det ont. Hunden eller katten kisar eller kniper med ögat. Tårarna rinner och katten eller hunden är rädd om ögat.
Infektionsrisk
En bit av hornhinnans yttersta lager, epitelet, har skavts av. Epitelet har en viktig funktion bl.a. när det gäller att skydda hornhinnan från angrepp av bakterier. När epitelet är borta på en bit av hornhinnan så har den mycket svårare att skydda sig mot bakterier. Det finns då risk för att det skadade området skall bli infekterat och att sårläkningen försvåras. I värsta fall kan såret, om det blivit infekterat med bakterier, snabbt bli mycket större och djupare. Vid bakterieangreppet kan det nämligen bildas ämnen som bryter ner hornhinnan. Händer detta så finns det risk för att man inte kan rädda ögat om inte rätt behandling sätts in mycket snabbt. Här pratar vi inte om dagar utan timmar.
Ögonsalva
En del av behandlingen av ett hornhinnesår är därför att försöka hålla bakterierna borta från den skadade hornhinnan. Det gör man med ögondroppar eller ögonsalva som innehåller antibiotika i ögat enda tills såret är helt läkt och epitelet på nytt kan skydda hornhinnan. För att vara säker på att epitelet har läkt och täckt över såret kontrollerar man skadan genom att färga tårvätskan med ett speciellt färgämne. Det fäster inte på hornhinnan när det yttersta lagret, epitelet, är helt. Om det däremot saknas epitel på ett område så fastnar färgämnet där och färgar området vilket gör det lättare för veterinären att upptäcka även en mycket liten skada. Med förstoringsinstrument och belysning som framhäver den gulgröna färgen som fäst på hornhinnan, så ser vi skador som är mycket små, bråkdelar av en millimeter.
Inga men efter
Ytliga sår, som endast drabbat epitelet, ger inga ärr om de läker normalt. Det yttersta cellagret växer snabbt och täcker såret på några dygn om skadan inte är så stor. På en vecka har, normalt sett, nästan alla ytliga sår hunnit läka . Därför kontrollerar vi ofta hornhinnesår efter 7-10 dagar för att se om vi kan avsluta behandlingen.
Sårläkning med förhinder
Då och då läker inte ett ytligt hornhinnesår som det borde. Tiden går och såret finns kvar. Hunden eller katten fortsätter att kisa med ögat ibland och man märker som regel att det gör lite ont även om smärtan var tydligare i början. Nu börjar vårt detektivarbete. Det gäller för veterinären att försöka hitta orsaken till varför såret inte vill läka.
Felväxande ögonlockshår
Inte sällan förhindras sårläkningen av att det finns felväxande hårstrån på ögonlockskanterna som skaver på hornhinnan. Dessa kan vara mycket svåra att upptäcka och det krävs ofta förstoring för att kunna se dem. Ofta sitter de synliga på ögonlockskanten men ibland växer de ut genom slemhinnan på insidan av ögonlocket och är då besvärliga att hitta, även med förstoring. Finns felväxande ögonlockshår som förhindrar sårläkningen så måste dessa som regel opereras bort.
Andra skäl
Det finns fler skäl till att ett ytligt hornhinnesår inte läker normalt men ofta hittar vi inte en specifik anledning. Med förstoring ser veterinären att epitelet växer till och försöker täcka skadan men lyckas inte. Runt sårets kanter växer epitelet in mot mitten, men något har gått snett i sårläkningen. Epitelet klarar inte av att fästa ner mot resten av hornhinnan utan fladdrar omkring i tårfilmen som täcker hornhinnan. Kanske var det här inte ett sår som orsakats av yttre våld utan ett sår som uppkommit på grund av att hornhinnan var defekt på ett område. Ibland till och med i bägge ögonen på ungefär samma ställe. Vissa raser har större andel svårläkta ytliga hornhinnesår än andra, exempelvis Boxer och Welsh corgi pembroke. Svårläkta ytliga sår och svårläkta djupa sår hanterar vi olika. Ett ytligt sår hotar sällan ögat och synen om man kan förhindra att det blir djupare med tiden och undvika en värre inflammatorisk reaktion inne i ögat. Det är mest obehagligt för hunden eller katten och gör ont. Vi går inte in på hur djupa sår hanteras i denna artikel. Däremot skall vi nämna något om behandlingen av ytliga svårläkta hornhinnesår.
Skrapning
Den vanligaste åtgärden när hornhinnan inte vill läka och vi ser att epitelet försöker täcka skadan, är att skrapa såret. Det är en åtgärd som endast bör utföras av en veterinär med stor kunskap och erfarenhet av ögonsjukdomar. Det är viktigt att välja rätt fall som skall skrapas och det är inte alldeles tekniskt enkelt att utföra. Vad vi gör är att avlägsna epitel som sitter löst, d.v.s. inte fäster mot det underliggande lagret av hornhinnan. Dessutom förändrar vi det underliggande lagret för att skapa möjligheter för epitelet att fästa. Teorin bakom denna åtgärd är att hornhinnan inte är normal här och därför inte kan åstadkomma en normal läkningsprocess. Åtgärden att skrapa hornhinnan görs som regel polikliniskt med hunden/katten drogad och hornhinnan bedövad. En del livliga hundar eller katter måste sövas för att ligga stilla medan ingreppet utförs. Vi använder ett litet rundat kirurgiskt knivblad och själva skrapningen tar bara några minuter. Efter en skrapning fortsätter ägaren att behandla djuret med ögonsalva eller droppar och en kontroll 7-10 dagar senare brukar visa att såret har läkt. För att undvika att hunden eller katten själv bidrar till att försvåra sårläkningen genom att gno sig intensivt i ögat, får vissa ha krage på sig medan hornhinnesåret läker.
Denna artikel handlar bara om ytliga hornhinnesår där endast hornhinnans yttersta skikt, epitelet, skadats. Djupare sår kan kräva annan behandling och andra hänsynstaganden.
Bråttom
Man skall aldrig vänta med att söka för ett ögonproblem där hunden eller katten har så ont att den kniper eller kisar med ögat. Det kan vara bråttom att komma under kvalificerad behandling.
Källa: http://vovve.net/Artiklar/Sar_pa_hornhinnan.asp
Promenad
Hundkurs
ingen hundkurs...
Länkbyte
Röntgen med Wille
skogen
På fredag
ett år sedan
Film ;)
Veckans sjukdom-Kräkningar och diarré
Många tänkbara orsaker
Orsakerna till kräkningar och diarréer kan vara många. Vanligast är att djuret fått i sig något det inte tålt t.ex. ben, fet mat, dåligt vatten eller hittat något olämpligt ute som slunkit ned. Hastiga foderbyten är en annan vanlig orsak. Hundar och katter kan också reagera överkänsligt eller allergiskt mot något i fodret. Infektioner kan vara en orsak där parvovirus (hundpest) och kattpest, är de mest kända. Vid olika typer av förgiftningar är mag-tarmstörningar ett vanligt symptom. Invärtes parasiter kan ge problem speciellt hos unga djur. Ytterligare en anledning är att djuret fått i sig något föremål. Man kan bli förundrad över vad särskilt hundar kan stoppa i sig. Stenätning är mycket vanligt, men även underkläder, strumpor, nappar, persikokärnor och studsbollar är populärt. Vi har även sett exempel på hundar som ätit draperier, madrasser, kassettband och kniven från en köttkvarn.
Vinterkräksjuka
Under vintern har det varit problem i framförallt Stockholmsområdet med en virusorsakad mag-tarmkatarr. Infektionen orsakas av ett s.k. Coronavirus och är mycket smittsamt. Hundar i alla åldrar kan drabbas även om valpar och unghundar är mest känsliga. Människor eller andra djur kan inte smittas av hundens Coronavirus. Inkubationstiden är så kort som 1-3 dagar. Hunden tappar aptiten, en del kräks och sedan kommer diarrén med lös eller vattentunn avföring. Valpar blir snabbt uttorkade och dödsfall kan förekomma. Sjukdomsförloppet är några dagar till en vecka, eventuellt några veckor. Hundarna blir sedan immuna men man vet inte hur länge immuniteten varar. För säker diagnos måste man göra laboratorieanalys på avföring eller blod. Symptomen är ju inte specifika utan många mag-tarmkatarrer ger liknande symptom. Vi har inte haft något misstänkt fall i vårt område ännu.
Behandling av akuta mag-tarmstörningar
Vid akuta problem är det viktigt att mag-tarmkanalen får vila. Man inleder med att inte ge någon föda på 24-48 timmar. Om djuret inte kräks utan enbart har diarré kan man ge ett tillskott som Canikur® eller Diarsanyl®. Dessa innehåller ämnen som skyddar tarmväggen, gör avföringen mindre lös, ger energi och hjälper till att återställa salt- och vätskebalansen. Djuret skall ha fri tillgång till vatten om det inte har kraftiga kräkningar då man kan behöva portionera vattnet litet i taget. Ännu bättre än vatten är att göra en elektrolytlösning. Man blandar då 1-2 msk. druvsocker, 1 tsk. salt och 1/2 tsk. bakpulver med en liter vatten. Elektrolytlösning behövs speciellt om man inte ger Canikur® eller Diarsanyl®. Efter den inledande fasteperioden börjar man att ge skonsam kost. Ju mindre portioner och ju oftare man ger desto bättre. Magen och tarmen klarar inte av att ta emot stora mängder på en gång. Det finns bra kommersiella foder att köpa hos veterinär, det brukar vara både enklast och bäst och är också fullvärdigt näringsmässigt. Man kan också koka egen mat. Efter fasteperioden börjar man då med enbart avkok på ris under första delen av dagen och sedan blandar mycket väl kokt ris och risavkok. Dagen efter ger man kokt ris och kokt fettfattig fisk som t.ex. sej. Katter kan det vara lättare att få i pressad potatis än ris.Enbart diet ges tills läget varit helt stabilt i 2-3 dagar, därefter gör man en försiktig övergång till den vanliga maten vilket brukar ta 5-7 dagar ytterligare.
När skall man söka veterinär?
När djuret inte behåller vätskan den fått i sig eller har intensiva kräkningar skall man söka hjälp. Risken för uttorkning är stor, och det är speciellt allvarligt på unga djur. Det kan röra sig om någon allvarligare infektion eller något föremål som fastnat i tarmen. Man bör också söka veterinär om allmäntillståndet är nedsatt, vid feber och vid intensiv eller blodig diarré. I de allvarligare fallen krävs djursjukhusvård då man ger vätske- och näringsdropp direkt i blodet. Ta alltid tillstånd med kräkningar och diarré på allvar. För det mesta är det över på några dagar, men ju fortare man gör något åt det desto mindre risk för komplikationer och utdragna förlopp.
Källa: http://vovve.net/Artiklar/Krakningar_och_diarre.asp
Lång promenad:)
Hundkurs
Frågestund!
Lite kul att veta :P
Bilder:)
Frågestunden
Frågestund ;)
btw
Grattis Mickan och Rut!!
...
tjobre jag lever!
Gullig video
ingen hundkurs...
halloj ;)
Hundkurs
bilderna:)
Tjolahoppsan!
Här kommer bilderna jag tog, fast det var så mörkt i skogen så de blev inte så jätte bra.. Men vissa blev helt okej:) Här kommer de iallafall.
Det var de bästa:)
Ha de gott!
Ingen hundkurs för mig i kväll
Idag är det egentligen hundkurs, men jag (Linnea) kommer inte gå på den:( Har blivit sjuk så jag var hemma från skolan:/ Så det känns inte så smart att gå på den, måste bli frisk. Men jag antar att Sofia ska gå på den med Ozzy, hon kommer då antagligen skriva om det när hon har kommit hem från det, får vi hoppas!;)
Slänger in bilderna senare som jag tog i söndags när vi var och plocka svamp;)
Hoppas ni mår bra iallafall!
Ha de gott
Wille står framme på fören på våran båt:)♥ Såklart tog jag ett kort då:P
Saknar sommaren!